aah.. nu e jag lite sådär, jag vet inte. Det är helt skumt dt här med att inte vara i ett förhållande.. Att vara själv.. Det jobbiga är att jag vande mig vid att vara med honom. Men nu är man ju liksom inte dt och det bara slog mig nu. Shit, han har gått vidare. Jag går vidare. Det kommer inte bli vi två igen. Och det som är mest wierd av allt är att det känns helt okej. Jag tycker inte detta är en dålig grej. Det slog mig nyss, från ingenstanns. Bara sådär. Fan va sjukt. Kom på nyss att jag inte tänkt dom där "Vad gör han nu? med vem e han med? vad gjorde han till helgen? Undra om han flörtar till sig någon, undra om han gjort något?" - tankarna på ett bra tag nu. Och så började jag fundera, tänk så  har han liksom gått vidare, vart med någon annan osv. Men jag fick ingen äckel känsla i magen. Jag fick ingen gråt i halsen. Det gjorde inte ont att tänka så. Och det brukar det vanligtvist göra. Men nu känndes det som om det inte gör mig någonting om han inte "älskar" mig längre. Jag tror jag börjar släppa det hela.

Äntligen.