I fredags var jag & C med lilla Alex i Alby och hälsade på Bella å hennes fam. Vi satt där med dom å kollade på Saw 5, käkade chips & snacka skit. När Alex såg Amalia fattade han ingenting haha så söööt! Sen började han smila åt henne när jag å Bella bytte blöjor på dom. Han typ klappade på henne hela tiden och när hon la märke till honom började dom ta varandra på händerna. Dom försökte hålla varandra i handen. Haha fett gulliga!! Ville bara käka upp dom. =)

Jag och Bella tog lite kort på tjockisarna när dom gosade med varandra så man kan skämma ut dom när dom blir äldre ;P mohaha!

Bella och Pepe har en rottis också. GOT DAMIT va stor Titan han blivit. Fan ger ni honom anabola eller?! :O

Anyhow, när jag träffat den hunden för längesen, innan jag och Bella blev gravida så brukade han alltid morrat åt mig, han vart skit agro. Jag var fett rädd för honom! Han ska man inte jävlas med!! Iaf, så nu när vi kom dit vart han skit gosig och mysig han ville att man skulle klappa honom hela tiden och han är inte alls aggressiv längre. Efter att Amalia föddes så har Titan lugnat ner sig som fan och det märktes verkligen. Han nosade lite på vagnen också för att känna igen Alex sen kollade han bara på barnen. Skiiit gullig. Som om han typ vakade över dom=) Men det var mysigt i alla fall och chilla med barnen. Längtar till dom kan springa runt och leka med varandra=)

Hallo Hallo! Ja då var det söndag igen och lika segt som vanligt. Har vart inne på varenda möbel sida och letat efter nya grejer till lägenheten. Vi har hela grunden, soffor, soffbord, tv bänk, sängar, köks redskap osv. Men inga personliga grejer som gör hela hemmet till ett hem. Så att man ser "Ah här bor C & Anita med Alex". Så vi har diskuterat lite om hur vi vill att det ska se ut, vad vi vill att man ska få för känsla när man går in i vår lägenhet, olika teman i rummen osv. Sovrummet är ju klart svart möter vitt typ. Men där inne kan man egentligen inte göra så mkt mer. Där behöver vi egentligen bara våra nattbord & lampa sen e dt klart. Vardags rummet hade vi tänkt Asiatiskt. Eller Afrikanskt, det är så jävla snyggt. Men asiatisk passar bäst i vardagsrummet & afrikanskt i köket. Toaletten ska vara lite av djungel känsla. Grönt möter beigt. Hallen ska vi försöka få upp spegeln nu i dagarna och sätta dit mattan vi fick av K. Sen lägga upp lite bilder på tjockisen också.  åååh! Can't wait!! vill bara få det gjort och köpa det jävla elementet! Det blir så himla kallt hemma eftersom vi bor på botten våning.. Aja ska spana vidare efter dekorations grejer till lyan;)

Laater!

Jag har suttit och funderat lite på olika bebis tips som jag använd mig själv av som verkligen fungerat! Det var så att min lilla Alex var hemskt förstoppad vilket är hur normalt som helst för små bebisar att bli. Och jag försökte med allt som står i boken! Ben övningarna, massera magen, stimulera lite lätt med en termometer i rumpan. Men detta fungerade dock inte så bra. de första gångerna funkade det, jag ska inte ljuga! Men inte efter tredje fjärde gången. Så jag testade mig fram med lite olika grejer.

• Koka kranvatten och låt det bli ljummet. Bebisen kommer inte tycka om dt men försök att ge lite i taget. Det hjälper magen att sätta igång. Plus att det är bra med lite omväxling än bröstmjölk eller om man ger NAN (mjölersättning).
• Smeta lite vaselin på rumpan. Har ingen aning hur det egentligen hjälper men det var ett råd jag fick utav min mamma och det typ lättade på trycket faktiskt.
• Det hjälper även att äta saker som gör att du själv blir lös i magen, om man ammar såklart. Soppa funkar perfekt, ört te som gör dig lös i magen. Fan vet inte vad den heter! men kan ta reda på det. Det är skit bra.
• Det finns också ett gammaldags trix som min mormor gjorde till oss och till storasyrrans döttrar när de började äta mat och blev förstoppade. Oregano vatten. Man kokar vatten och häller det i en sil med typ tre frön oregano. Det ska absolut inte vara för starkt. Men det ger tarmarna en kick och din bebis blir nöjd.

Sen om bebisen är ordentligt förstoppad som mer än 1 vecka så får man ju självklart ta bebisen till läkaren och få ett laxeringsmedel.

Ska chilla en stund nu med Bella. Våra familjer ska umgås lite =P haha fett mysigt.

Dessa dagar har vart fyllda av konversationer om allt mellan himmel och jord. Jag har fan träningsverk i munnen av allt pratande =p hahaha Allt snack har fått mig och fundera verkligen. Vad vill jag verkligen göra av mitt liv. Vad nästa steg blir härifrån. Plugga? Körkort? Jobba? Nått vill jag få gjort i alla fall. Nått mer vill jag göra under dagarna. Börjar känna mig rastlös. Asså inte helt förstås eftersom Alex tar upp en stor del av min tid. Men när han sitter lugnt och roar sig med andra grejer som att leka eller när han ligger och sover. Får jag en massa fritid på händerna jag inte vet vad jag ska göra av. Diskar städar tvätta kläder. Det tar inte lika mkt tid längre. Någon timme sen e dt klart. Vad gör jag resten utav tiden? Tittar på tv å inget mer. Det funkar inte så man blir ju helt hjärndöd. Nått vill jag göra som man får nytta utav. Jag tänkte jobba eller börja plugg när Alex börjat gå på dagis. Men till dess då? Jag kan inte vara en vandrande tv tablå i resten av tiden. No way No No! Börja med någon hobby kanske? Någon som vet nått? Jag vill spendera denna tid med att lära mig nått nytt!

Den feta tjocka muren som jag hade runt om mig är nere. Det var på tiden. Har aldrig känt mig lika misslyckad, besviken som jag gör nu(eller ah, misslyckad har jag vart många gånger. Dock mot mig själv & inte fått någon annan att känna sig så besviken på sig själv BARA pågrund av mig som nu). Men ändå känns det hur skönt som helst att jag tagit det steget i mitt liv till det bättre. Även om jag har fyllt floder med mina tårar.

Alla människor borde gå runt med individuella varnings skyltar. Typ "VARNING! Person medkommer med lögner", eller "Människa ingår med irriterande envishet". Så att man vet från första början vad man ger sig in på.

Det är exakt som Timbuktu's låt "botten is nådd", inte med samma innebörd men med samma princip. Mitt low low är nådd, jag har åkt ner så lågt jag kan och FAN va ont det gjorde. Nu finns det ingen annan väg att gå än upp lixom. Längre ner finns inte. Jag är trött på att ta genvägarna genom livet, fuska mig fram. Min son har fått mig att inse & gett mig kraften att kunna stå på mig bli stark, få pungkulor nog för att vara jag. Utan lögner, utan nått. Att blotta mig helt utan att bry mig eller vara rädd  för vad som tycks och hur folk kommer reagera. Det här är det riktiga jag nu. Ingen falskhet, inga lögner, inga förnekelser.

Varför har jag levt ett sånt liv? Istället för att bara erkänna sina misstag & leva vidare släppa taget om misstagen, har jag dragit med mig en massa onödigt skit hur länge som helst. Tänk så hade jag bara erkänt från första början? Och du förlåtit mig? Och vi gått vidare och släppt dumma gamla grejer? Hade vi kanske kunnat slappna av, för att du vet att jag vart 100% ärlig och ångra mig och fatta till 100% hur fel jag gjort och aldrig kommer göra det igen? Och du faktiskt kunna lite på mig? Slappna av? Nu när man vet bättre kan jag ju säga att jag aldrig mer kommer förneka något mer, för det biter dig bara i arslet förr eller senare. Jag är jag, förr var jag fett naiv, dum och fakking elak. Folk förändras. Jag hoppas bara du kan någon gång i din framtid tro på det och se att folk förändras och inte längre e den lilla råttan som dem vart den perioden av sina liv.

idag har vi stor städat och c har möblerat om köket =) mychet mychet feent!

idag har det reflekterats en massor om livet religion & existens.

för mkt för att skriva om hära eftersom det skulle bli det längsta inlägget någonsin

och har dessutom inte tid att skriva ner allt nu för min son ska ha mat =)

im a mother first of all trotts allt =) haha!

laater xD